Amerikanskan Kij Johnson är framför allt känd för sina noveller som också belönats med priser, t ex belönades ”The Man Who Bridged the Mist” med både Nebulan och Hugon 2012. I år var den Lovecraft-inspirerade ”The Dream-Quest of Vellitt Boe” nominerad för en Hugo. Hennes romaner The Fox Woman och Fudoki är fantasy satt i Japan för runt 1000 år sedan.

Kij Johnson bygger ofta sina berättelser på äldre historier. I The Fox Woman är det en japansk saga från 800-talet, i The River Bank är det den välkända Det susar i säven av Kenneth Grahame, och i den Hugonominerade långa novellen ”The Dream-Quest of Vellitt Boe” känner vi igen Lovecrafts ”The Dream-Quest of Unknown Kadath”. Läs om den på bloggen kulturdelen! Det är också ofta djur som är huvudpersoner och ges mänskliga egenskaper, vilket blev riktigt tydligt i novellsamlingen At the Mouth of the River of Bees.

The Fox Woman (2000)

Den här romanen bygger på en japansk saga från 800-talet och är en utveckling av novellen ”Fox Magic” som finns i samlingen At the Mouth of the River of Bees. Genom dagboksanteckningar får vi följa räven som förälskar sig i en högt uppsatt man som flyttat ut på landet till ett gods med tjänare. Hon själv, mannen och dennes hustru berättar en fascinerande men naturligtvis helt osannolik historia om hur mannen besvarar kärleken, överger sin familj och flyttar ut till rävhonan och får en son med henne. De upplever en illusion där rävhonan är kvinna och har tjänare. Svårigheten att föreställa sig hur illusionen fungerar hanteras elegant genom att hon också tvekar om vad som är verkligt. Berättelsen är varm och gripande, och har mycket att säga om mänskliga relationer och frustrationer.

Fudoki (2003) har jag inte läst men den är också placerad i Japan men på 1100-talet, och här är det en katt som förvandlas till kvinna. Läs recensionen i bloggen kulturdelen! Också denna roman har en hel del gemensamt med en novell i samlingen At the Mouth of the River of Bees, nämligen ”The Cat Who Walked a Thousand Miles”.

At the Mouth of the River of Bees (2012)

Utmärkt och mycket brokig novellsamling, där många av berättelserna handlar om djur, som boktitelns historia om en enorm bisvärm och den kanske starkaste om en kvinna som försöker leva med vargar för att förstå dem. Vackert språk och vältecknade personer, även om kvinnan i den mest välkända och prisbelönta novellen, “Spar” är svår att förstå sig på. Den handlar om hur hon har samlag med en alien i ett liten räddningskapsel i rymden, och också den är absolut originell och läsvärd.

The River Bank (2017)

Boken kallas “A sequel to The Wind in the Willows” redan på omslaget, och det är så pass många referenser till den boken att de bör läsas tillsammans. Stilen och berättelsen är absolut trogna originalet, och illustrationerna av Kathleen Jennings förstärker stämningen. Det nya är framför allt att två kvinnliga djur, en kanin och en mullvad flyttat in i flodstranden. Mullvaden är deckarförfattare medan kaninen är äventyrslysten, och det ger en extra krydda till historien, som dessutom är rejält spännande.

Kij Johnson har också, liksom en hel del andra fantastikförfattare, skrivit en bok i Star Trek-universumet, närmare bestämt The Next Generation: Dragon’s Honor, tillsammans med Greg Cox (1996). Den har nummer 38 i den serien.

.

.

.

.

.

/ Tomas Cronholm